Den engelska författaren Virginia Woolf är känd för sitt uttalande: "Man kan inte tänka bra, älska bra eller sova bra om man inte har ätit bra.

När vi köper de ingredienser som behövs för att tillaga våra måltider vill vi laga mat som vi tycker om och som våra middagsgäster också kommer att tycka om. Vissa platser, regioner och länder framkallar en inneboende relation till de smaker och recept som de är kända för: Parmigiano Reggiano "skriker" Italien på samma sätt som vi förknippar Armagnac med Frankrike och Dalmatinski pršut med Kroatien. När vi minns tillbaka har vi alla maträtter som genom åren har skapat en djup koppling till våra nära och kära, inklusive föräldrar och far- och morföräldrar.

Kort sagt: mat tar upp en stor del av vår tid och spelar en viktig roll för att forma vårt liv och därmed också vår identitet. Men hur skyddas den av immaterialrätten?

Immaterialrätt och mat: en tour d'horizon

Mat och dryck kan skyddas på olika sätt genom immaterialrätten. Om vi börjar med affärshemligheter är det mest kända exemplet på ett hemligt recept förmodligen Coca-Cola. Den berömda drycken utvecklades första gången 1886, och mer än 135 år senare är receptet med 7 ingredienser fortfarande - officiellt - ett mysterium. Trots det har man med tiden försökt att avslöja receptet. Man tror att det bara är två av Coca-Colas högsta chefer som vet exakt hur de olika ingredienserna ska kombineras.

Patent och upphovsrätt finns också. Metoden för att tillverka holländsk Heksenkaas ("häxost") patenterades 2012. Denna bredbara ost var också föremål för en tvist i Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), som som bekant hade att avgöra om smaken på en livsmedelsprodukt (alltså inte receptet, som kan skyddas på samma sätt som en bok eller dikt) i sig kunde skyddas av upphovsrätt. EU-domstolen slog fast att "sensoriska" objekt som smak och lukt i princip inte är undantagna från upphovsrätten. Vad som krävs är dock ett system som gör det möjligt att identifiera en smak eller lukt på ett exakt och objektivt sätt. Ett sådant system verkar inte finnas tillgängligt ännu, men det kan mycket väl komma att utvecklas i framtiden!

Liknande frågor som de som rör upphovsrätt har också ställts på sin spets av dem som försöker registrera dofter och smaker som varumärken: EUIPO har med tiden som bekant avslagit ansökningar om registrering av "smaken av konstgjord jordgubbssmak" och "doften av vanilj". EU-domstolen har också bekräftat att en lukt som helt enkelt beskrivs som "balsamiskt fruktig med en liten antydan till kanel" inte kan registreras som varumärke .

Geografiska beteckningar (mer och mer) på frammarsch

I allt detta förtjänar geografiska beteckningar (GI) ett särskilt omnämnande. Genom att ange att en produkt - t.ex. ett visst livsmedel eller vin - har ett visst geografiskt ursprung, skyddar en geografisk beteckning i huvudsak produktens rykte eller egenskaper som härrör från dess ursprungsort.

När du till exempel köper en Danablu-ost i din lokala livsmedelsbutik vet du att du köper en produkt med vissa egenskaper eftersom det är en skyddad geografisk beteckning. Det innebär att användningen av detta namn är förbehållet osttillverkare som producerar sin ost i Danmark, av dansk mjölk och i enlighet med fastställda specifikationer.

Samma sak gäller för flera andra livsmedelsprodukter och viner som produceras i hela EU: förutom Parmigiano Reggiano, Armagnac och Dalmatinski pršut, för att bara nämna några, är Δαφνές (vinet "Dafnes" från Grekland), Budapesti téliszalámi ( salami från Ungern), Clare Island Salmon från Irland och Драгоево (vinet "Dragoevo " från Bulgarien) registrerade geografiska beteckningar.

Med tiden har betydelsen av geografiska beteckningar ökat, också därför att denna särskilda immateriella rättighet anses vara avgörande för att uppnå mål som omfattar bevarandet av livsmedelssystemet och relaterade sociala nätverk, liksom ekonomisk, sociokulturell och miljömässig hållbarhet och skydd av kulturarvet. Det är också av dessa skäl som EU-kommissionen nyligen lade fram ett lagförslag om att inrätta ett EU-system för att skydda inte bara jordbruksprodukter, utan även hantverks- och industriprodukter, som geografiska beteckningar.

En buffé av immateriella rättigheter

Det finns flera sätt att skydda livsmedel och viner genom immaterialrätt och därmed skydda den expertis, de färdigheter och den talang som finns i dem. Geografiska beteckningar är också ett sätt att erkänna den särskilda kopplingen mellan en plats och egenskaperna och ryktet hos jordbruksprodukter som härrör därifrån.

För att återgå till Woolfs citat: Det är sant att "man inte kan tänka bra, älska bra eller sova bra om man inte har ätit bra". Ibland räcker dock inte detta.

För att äta gott kan det också vara nödvändigt att tänka på de immateriella rättigheter som skyddar det man är på väg att äta och dricka. Sammanfattningsvis: middagsbjudningar kan ibland (eller till och med alltid?!) bli trevligare när man har en immaterialrättsjurist vid bordet!

Eleonora Rosati är en italiensk auktoriserad advokat med erfarenhet av upphovsrätt, varumärken, mode- och internetlagar. Dr Eleonora Rosati är professor i immaterialrätt, föreståndare för Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM) och biträdande föreståndare för LLM i europeisk immaterialrätt vid Stockholms universitet. Hon är även Of Counsel på Bird & Bird och författare till ett flertal artiklar och böcker om immaterialrättsliga frågor.

Denna artikel publicerades i decemberutgåvan av Alicante News.